Studera på Dahlander kunskapscentrum

Gymnasieskolan har fem introduktionsprogram för ungdomar som inte är behöriga till ett
nationellt program. (SFS 2010:800, 17 kap. Skollag.) Tre av dessa program finns på Dahlander kunskapscentrum: Individuellt alternativ (IMA), Språkintroduktion (IMSPR) och
Yrkesintroduktion (IMYRK).

Introduktionsprogrammen har ingen nationell fastställd struktur och längd. Informationen i
gymnasieförordningen om vad utbildningarna ska och får innehålla är kortfattad och
översiktlig. Det är i stället huvudmannen som både har ansvaret och stora möjligheter att
utforma utbildningarna utifrån lokala förutsättningar och efter analys av elevernas behov. Då
Dahlander kunskapscentrum är en liten skola samplaneras undervisningen på
introduktionsprogrammen med vuxenutbildningen.

Det är huvudmannen som ansvarar för att besluta om en plan för utbildning på introduktionsprogrammen. I denna plan beskrivs de utbildningar inom de olika introduktionsprogrammen som Säters kommun erbjuder. Med hjälp av planen tydliggör
huvudmannen målsättningen och viljeinriktningen för utbildningen på de olika introduktionsprogrammen genom att ange syfte, huvudsakligt innehåll och längd. (SFS
2010:800, 17 kap. 7 § Skollag.)

Elever på introduktionsprogrammen ska ha en minsta garanterad undervisningstid på 23
lärarledda timmar i veckan. (SFS 2010:800, 17 kap. 6 § Skollag.) Det motsvarar undervisningstiden på gymnasieskolans yrkesprogram. Eftersom introduktionsprogrammen
har olika syften ska innehållet i utbildningen, och därmed undervisningen, utformas utifrån
elevens behov och i linje med den plan för utbildning som huvudmannen upprättat.

Elever som har förutsättningar att tillgodogöra sig mer undervisningstid kan behöva det för
att uppfylla utbildningens syfte. Utbildningens omfattning får minskas för en elev som begär
det om huvudmannen för utbildningen bedömer att det finns särskilda skäl. Huvudmannen
är Säters kommun.

Den enskilde eleven ska få studiehandledning på modersmålet utifrån sitt behov. (SFS 2010:800, 3 kap. 12 § Skollag och Gymnasieförordningen 9 kap. 9 §.)

I kontakten med elev och vårdnadshavare ska tolk eller annan tvåspråkig personal, t.ex.
modersmålslärare medverka när det behövs för att undvika missförstånd.

Elev som har behov av simundervisning ska erbjudas detta.

Individuell studieplan

För varje elev ska det upprättas en individuell studieplan. (SFS 2010:800, 17 kap. 7 §
Skollag.) Även åtgärdsprogram ska utarbetas vid behov. (SFS 2010:800, 3 kap. 9 § Skollag.)
Planen ska utgå från elevens utveckling i centrum och samverkan med andra berörda instanser, exempelvis socialtjänsten, arbetsgivare, BUP, grundskolan och centrala elevhälsan
ska eftersträvas vid upprättande av planen.

Planen ska innehålla uppgifter om elevens studieväg. Dessutom ska studieplanen innehålla
uppgifter om elevens studier i grundskoleämnen, gymnasiekurser samt andra insatser som
är gynnsamma för elevens kunskapsutveckling och som är avsedda att ingå i aktuellt
introduktionsprogram. Planen ska även innehålla uppgifter om utbildningens mål och
längd samt, när det är aktuellt, det yrkesområde som utbildningen riktas mot. Gymnasieförordningen 1 kap. 7 §)

Planen beslutas av rektor och godkännes av elev och vårdnadshavare. Rektor har ett särskilt
ansvar för att skolan i dialog med eleven upprättar en individuell studieplan för varje elev
och reviderar den vid behov. (Läroplan för gymnasieskolan, 2.6)

En elev som har påbörjat ett introduktionsprogram har rätt att fullfölja utbildningen hos
huvudmannen enligt den plan för utbildningen som gällde när eleven påbörjade utbildningen
och elevens individuella studieplan. Om eleven har medgett att planen ändras, har eleven rätt
att fullfölja utbildningen enligt den ändrade planen. (SFS 2010:800, 17 kap. 15 § Skollag.)
Vid flytt till en annan kommun har eleven rätt att fullfölja utbildningen på ett påbörjat
introduktionsprogram eller på ett annat introduktionsprogram hos den nya hemkommunen
enligt den nya kommunala huvudmannens utbildningsplan och en ny individuell studieplan.
(SFS 2010:800, 17 kap. 15 § Skollag.)

När eleven lämnar ett introduktionsprogram är det lätt att med utgångspunkt från den
aktuella individuella studieplanen utfärda ett gymnasieintyg för eleven. I de fall eleven
avslutar eller avbryter ett introduktionsprogram utan att ha nått målen enligt den individuella
studieplanen, ska eleven ha dokumentation i form av en skriftlig bedömning och en
sammanställning. (Gymnasieförordningen 8 kap. 20–22 §§).

Övergångar

Genom samverkan och rutiner kan elever ges en trygg övergång mellan och inom olika
skolformer. Exempelvis finns ett upparbetat samarbete mellan kommunens högstadieskola,
Klockarskolan, samt centrala elevhälsan kring övergången från åk. 9 och
introduktionsprogram. Skolor ska samverka med varandra för att stödja elevernas utveckling
och lärande. Det handlar bland annat om att utbyta erfarenheter och information inför övergångar mellan grundskola och introduktionsprogram, mellan introduktionsprogram och
nationellt gymnasieprogram och mellan introduktionsprogram och vid ansökan och
antagning till vuxenutbildning. Skolan är skyldig att överlämna sådana uppgifter som behövs
för att underlätta övergången för eleven. Vilka uppgifter som är relevanta att överlämna är i
hög grad beroende av elevens studiesituation och av när i tid övergången sker. Skyldigheten
gäller när en elev byter skolenhet eller skolform. (SFS 2010:800, 3 kap. 12 j § Skollag.)

Mentorskap

Varje elev ska ha en mentor som ska följa elevens kunskapsutveckling och studiesituation
med utgångspunkt i elevens utbildning i dess helhet. Mentorn ska särskilt uppmärksamma
tecken på att eleven kan behöva stöd och i så fall skyndsamt informera berörd skolpersonal.
(SFS 2010:800, 15 kap. 19 a § Skollag.)

Mentorn ska löpande följa elevens utveckling och skyndsamt reagera om eleven behöver
stöd eller uppvisar tecken som kan indikera att eleven är på väg att distansera sig från skolan
och studierna. Mentorns uppgift ska inte vara att på egen hand hantera dessa frågor. Istället
ska mentorn fungera som en samordnare så att insatser av andra kompetenser på skolan,
t.ex. rektorn eller elevhälsan, snabbt ska kunna kopplas in när det behövs. På Dahlander
kunskapscentrum har alla elever tillgång till pedagogiskt mentorskap och vid behov även ett
socialt mentorskap genom skolans trygghetsteam.

Stöd i form av extra anpassningar

Om det på något sätt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de
kunskapskrav som minst ska uppnås eller de kravnivåer som gäller, ska eleven skyndsamt ges stöd i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen. Stödet ska ges med utgångspunkt i elevens utbildning i dess helhet. (SFS 2010:800, 3 kap. 5 § Skollag.)

På Dahlander kunskapscentrum genomförs systematiska kartläggningar och uppföljningar
för att identifiera elevers behov och därmed skyndsamt kunna sätta in åtgärder.

Särskilt stöd

En elevs svårigheter ska i första hand lösas inom ramen för den ledning och stimulans för
lärande och personlig utveckling som alla elever ska ges. En elev kan dock behöva ytterligare
stöd eller annat stöd än det som ska ges alla elever. Sådant stöd benämns särskilt stöd. Det
särskilda stödet kan ersätta annan undervisning eller vara ett komplement till den.
Stödinsatsen ska i första hand ges i den gemenskap eller gruppering där eleven normalt
ingår.

Särskilt stöd är insatser av mer ingripande karaktär som normalt inte är möjliga att
genomföra för lärare inom ramen för den ordinarie undervisningen. Även insatsernas
omfattning och varaktighet måste beaktas. (SFS 2010:800, 3 kap. 6–12 §§ Skollag.

Särskilt stöd i form av distansundervisning i gymnasieskolan

Ett beslut om åtgärdsprogram får innebära att eleven ska ges särskilt stöd i form av
distansundervisning och annan undervisning enligt 22 kapitlet Skollagen. Med annan
undervisning menas närundervisning eller fjärrundervisning. Det är alltså möjligt att
kombinera distansundervisning med andra former av undervisning för en elev.

Distansundervisning får användas som särskilt stöd inom ramen för en påbörjad utbildning i
gymnasieskolan för en elev som inte kan delta i den ordinarie undervisningen på grund av en
dokumenterad medicinsk, psykisk eller social problematik.

För att distansundervisning ska få användas som särskilt stöd för en elev i gymnasieskolan
krävs det att eleven själv samtycker till detta.

Det är rektorn som beslutar om att särskilt stöd ska ges i form av distansundervisning.
Beslutet ska fattas inom ramen för ett åtgärdsprogram. Rektorn får inte delegera beslutet.
Ett beslut om att en elev ska få särskilt stöd i form av distansundervisning får gälla för högst
en termin åt gången. Enligt förarbetena till bestämmelserna bör ambitionen vara att eleven
så snart som möjligt ska återgå till närundervisning och, om det behövs, inom ramen för
sådan undervisning få särskilt stöd av annat slag.

Syfte

Grundläggande och förberedande utbildning och vägledning inför fortsatt utbildning på
yrkesintroduktion, annan fortsatt utbildning eller etablering på arbetsmarknaden. (SFS
2010:800, 17 kap 3 § Skollag.)

Målgrupp

Utbildningen vänder sig till ungdomar som saknar de godkända betyg som krävs för
behörighet till ett nationellt program och som förbereder sig till yrkesintroduktionsprogrammet, annan fortsatt utbildning eller arbetsmarknaden. Utbildningen är speciellt inriktad mot elever som är studie-/yrkesobestämda med betydande
kunskapsbrister och/eller svag motivation.

Elever från grundsärskolan kan om de vill och av rektor bedöms klara utbildningen gå
på individuellt alternativ. En utredning ska då finnas som ligger till grund för den elevens
individuella studieplan.

Studieform

Utbildningen genomförs i enlighet med individuellt upprättad studieplan (se ovan) och kan
innehålla såväl grupp- som enskild undervisning samt praktik eller arbetsplatsförlagd
utbildning.

Utbildningens längd

Anpassas utifrån elevens önskemål, förutsättningar och behov och kan pågå upp till fyra år
avseende heltidsstudier. Elever på introduktionsprogrammen ska ha en minsta garanterad
undervisningstid på 23 timmar i veckan. (SFS 2010:800, 17 kap. 6 § Skollag.)

Behörighetskrav

Utbildningen står öppen för ungdomar som saknar de godkända betyg som krävs för
behörighet till ett yrkesprogram. Det står dock inte öppet för elever som ska erbjudas
språkintroduktion. Elever som är behöriga till ett yrkesprogram kan om synnerliga skäl
föreligger antas till individuellt alternativ. (SFS 2010:800, 17 kap 11 § Skollag.)

Huvudsakligt innehåll

Individuellt alternativ ska anpassas efter den enskilde elevens behov och förutsättningar.
Utbildningen kan innehålla grundskoleämnen som eleven saknar godkända betyg i och
kan även innehålla hela eller delar av kurser i karaktärsämnen och i gymnasiegemensamma ämnen. Utbildningen kan också förbereda övergång till yrkesutbildningar på Yrkesintroduktionsprogrammen mot Vård- och omsorg, Barn- och fritid.

Även andra insatser som är gynnsamma för elevens kunskapsutveckling kan ingå i
utbildningen. (Gymnasieförordningen 6 kap. 6 §) Sådana insatser kan vara exempelvis
praktik eller arbetsplatsförlagt lärande samt vägledning och motivationsskapande
insatser som är gynnsamma för elevens kunskapsutveckling.

Dokumentation

Gymnasieintyg, utvisande vilken utbildning och vilka betyg eleven har fått, utfärdas efter
genomförd utbildning. Gymnasieintyget ska även innehålla uppgifter om andra insatser som
har ingått i den individuella studieplanen och, när det är aktuellt, det yrkesområde som
utbildningen riktas mot. (Gymnasieförordningen 8 kap. 21§.)

Elev som läser grundskolekurser på individuellt alternativ utan att uppnå godkänt betyg ska
få en skriftlig bedömning av sin kunskapsutveckling i varje sådant ämne.
(Gymnasieförordningen 8 kap. 20 §.)

En elev som avbryter sin utbildning på ett introduktionsprogram eller inte når målen för
utbildningen enligt sin individuella studieplan ska få en sammanställning av vilka delar av
utbildningen eleven har fullföljt jämfört med sin individuella studieplan. Gymnasieförordningen 8 kap. 22 §.)

Syfte och målgrupp

Utbildningen har till syfte att ge nyanlända ungdomar en utbildning med tyngdpunkt i det
svenska språket, vilket möjliggör för dem att gå vidare i gymnasieskolan eller annan
utbildning. (SFS 2010:800, 17 kap. 3§ Skollag.) Eleven kan exempelvis gå vidare till
utbildning inom vuxenutbildning och folkhögskola eller till etablering på arbetsmarknaden.
Med nyanländ avses den som har varit bosatt utomlands, men som nu är bosatt i landet och
har mindre än fyra års skolgång här. (SFS 2010:800, 3 kap. 12a§ Skollag.)

Studieform

Utbildningen genomförs i enlighet med individuellt upprättad studieplan (se ovan) och kan
innehålla såväl grupp- som enskild undervisning.

Undervisningen bedrivs huvudsakligen i tre grupperingar: Elever som studerar mot målen
för grundskolans årskurs 3, elever som studerar mot målen för grundskolans årskurs 6 samt
elever som studerar mot målen i grundskolan årskurs 9. Eleverna byter grupp när de har
nått målen för respektive nivå i svenska som andraspråk.

Utbildningens längd

Utbildningen anpassas utifrån elevens förutsättningar och behov. Elever på
introduktionsprogrammen ska ha en minsta garanterad undervisningstid på 23 timmar i
veckan. (SFS 2010:800, 17 kap. 6 § Skollag.)

Behörighetskrav och antagning

Utbildningen står öppen för nyanlända ungdomar som saknar de godkända betyg som krävs
för behörighet till ett yrkesprogram och som behöver en utbildning med tyngdpunkt i det
svenska språket för att gå vidare i gymnasieskolan eller till annan utbildning. Om det finns
särskilda skäl får även andra elever gå språkintroduktion. (SFS 2010:800, 17 kap. 12§
Skollag.) Antagningen till utbildningen sker kontinuerligt under läsåret.

Huvudsakligt innehåll

Utbildningen ska innehålla undervisning i grundskoleämnena svenska eller svenska som
andraspråk. I övrigt ska utbildningen innehålla de kurser som eleven behöver för sin
fortsatta utbildning, vilket kan omfatta grundskoleämnen som eleven inte har godkända betyg i och kurser i gymnasieämnen. (Gymnasieförordningen 6 kap. 8 §.) Utbildningen kan också förbereda övergång till yrkesutbildningar på Yrkesintroduktionsprogrammen
mot Vård- och omsorg, Barn- och fritid.

Även andra insatser som är gynnsamma för elevens kunskapsutveckling ingår i
utbildningen. (Gymnasieförordningen 6 kap. 8§.) Exempel på sådana insatser är information
om och vägledning i det svenska samhället samt mot fortsatt utbildning och arbetsmarknad.
Praktik kan erbjudas eleverna som ett stöd i språkinlärningen.

Dokumentation

Gymnasieintyg, utvisande vilken utbildning och vilka betyg eleven har fått, utfärdas
efter genomförd utbildning. (Gymnasieförordningen 8 kap. 21 §.)

Elev som läser grundskolekurser utan att uppnå godkänt betyg ska få en skriftlig bedömning
av sin kunskapsutveckling i varje sådant ämne. (Gymnasieförordningen 8 kap. 20§.)
En elev som avbryter sin utbildning på ett introduktionsprogram eller inte når målen för
utbildningen enligt sin individuella studieplan ska få en sammanställning av vilka delar av
utbildningen eleven har fullföljt jämfört med sin individuella studieplan (Gymnasieförordningen 8 kap. 22§.)

Syfte

Yrkesintroduktionen ska ge eleverna en yrkesinriktad utbildning som underlättar för dem
att etablera sig på arbetsmarknaden eller som leder till studier på ett yrkesprogram. (SFS
2010:800, 17 kap 3§ Skollag.)

Målgrupp

Utbildningen vänder sig till ungdomar som saknar de godkända betyg som krävs för
behörighet till ett nationellt program och som förbereder sig för ett yrkesprogram, annan
fortsatt utbildning eller arbetsmarknaden.

Studieform

Utbildningen genomförs i enlighet med individuellt upprättad studieplan (se ovan) och kan
innehålla såväl grupp- som enskild undervisning. Utbildningen ska innehålla
arbetsplatsförlagd utbildning eller praktik, men får skolförläggas helt om detta uppenbart
bäst gynna eleven. (Gymnasieförordningen 6 kap. 5§.)

Utbildningens längd

Utbildningen är två år avseende heltidsstudier, men kan utifrån elevens önskemål,
förutsättningar och behov fastställas för upp till tre år. Det första året av tre är då ett
förberedande basåret. Det kan även innebära att det tredje året är ett kompletterande år.
Elever på introduktionsprogrammen ska ha en minsta garanterad undervisningstid på 23
timmar i veckan. (SFS 2010:800, 17 kap. 6 § Skollag.)

Behörighet

Utbildningen står öppen för ungdomar som saknar de godkända betyg som krävs för
behörighet till ett yrkesprogram. Det står dock inte öppet för elever som ska erbjudas
språkintroduktion. Detta gör sig gällande så länge som eleven anses vara nyanländ, d.v.s.
fyra år. Elever som är behöriga till ett yrkesprogram kan om synnerliga skäl föreligger antas
till yrkesintroduktion. (SFS 2010:800, 17 kap 11 § Skollag.)
Utbildningen utformas på Dahlander kunskapscentrum för grupper av elever, vilket
innebär att utbildningen är sökbar.

Huvudsakligt innehåll

Utbildningen ska i huvudsak innehålla yrkesutbildning, med utgångspunkt i Skolverkets
nationella yrkespaket samt Skolverkets exempel på yrkesutgångar för Barn- och
fritidsprogrammet. Den kan även innehålla grundskole- och gymnasiegemensamma
ämnen. Utbildningen ska innehålla arbetsplatsförlagt lärande eller praktik.
(Gymnasieförordningen 6 kap. 5§.)

Även andra insatser som gynnar elevens kunskapsutveckling kan ingå (Gymnasieförordningen 6 kap. 5§.), exempelvis vägledning och motivationsskapande insatser.

Utbildningens innehåll kan anpassas utifrån det lokala eller regionala arbetslivets behov och
efterfrågan. Samverkan med andra kommuner eftersträvas när det gäller utbildningar inom
yrkesintroduktion.

Vid Dahlander kunskapscentrum erbjuds två sökbara IMYRK-inriktningar: Vård och
omsorg och Barn och fritid. Inom dessa inriktningar kan man välja utgångar enligt nedan:
IMYRK mot undersköterska innehåller de yrkeskurser som ingår i Skolverkets yrkespaket
för undersköterska på 1400 poäng. Utöver dessa yrkeskurser erbjuds eleverna
svenska/svenska som andraspråk, engelska, idrott, matematik och samhällskunskap.
IMYRK mot vårdbiträde innehåller de yrkeskurser som ingår i Skolverkets nationella
yrkespaket (800 poäng). Utöver dessa yrkeskurser erbjuds eleverna svenska/svenska som
andraspråk, engelska, idrott, matematik och samhällskunskap. Efter avslutad
vårdbiträdeutbildning ges möjligheten att studera vidare till undersköterska (600 poäng).
IMYRK mot barnskötare innehåller de yrkeskurser som ingår i Skolverkets nationella
yrkespaket (1400 poäng). Utöver dessa yrkeskurser erbjuds eleverna svenska/svenska
som andraspråk, engelska, idrott, matematik och samhällskunskap.
IMYRK mot elevassistent innehåller de yrkeskurser som ingår i Skolverkets nationella
yrkespaket (1400 poäng). Utöver dessa yrkeskurser erbjuds eleverna svenska/svenska
som andraspråk, engelska, idrott, matematik och samhällskunskap.

IMYRK mot aktivitetsledare fritidshem innehåller de yrkeskurser som ingår i Skolverkets
nationella yrkespaket (500 poäng). Utöver dessa yrkeskurser erbjuds eleverna
svenska eller svenska som andraspråk, engelska, idrott, matematik och samhällskunskap.

Dokumentation

Gymnasieintyg, utvisande vilken utbildning och vilka betyg eleven har fått, utfärdas
efter genomförd utbildning. (Gymnasieförordningen 8 kap. 21 §.)

Elev som läser grundskolekurser utan att uppnå godkänt betyg ska få en skriftlig bedömning
av sin kunskapsutveckling i varje sådant ämne. (Gymnasieförordningen 8 kap. 20§.)
En elev som avbryter sin utbildning på ett introduktionsprogram eller inte når målen för
utbildningen enligt sin individuella studieplan ska få en sammanställning av vilka delar av
utbildningen eleven har fullföljt jämfört med sin individuella studieplan.(Gymnasieförordningen 8 kap. 22§.)

Verksamhetsformer som omfattas av planen är: Gymnasieskolan.

Planen gäller från och med 2024-11-01.

Ansvarig för planen: Lena Karlsson, rektor.

Planen ska finnas tillgänglig för personal och elever på skolplattformen, kommunikationskanalen Teams och på hemsidan.

Vi utgår från den goda viljan hos alla i skolan att få verksamheten att fungera på ett bra sätt. Det kan ändå hända sådant som inte är acceptabelt. Det är viktigt för dig att veta vem du tar kontakt med sådana gånger. Det råder nolltolerans mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling på Dahlander kunskapscentrum.

Alla elever vid Dahlander kunskapscentrum har lika värde och rättigheter och ska känna sig trygga på skolan.

All verksamhet vid Dahlander kunskapscentrum ska vara fri från förekomst av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Arbetet mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling omfattar all verksamhet vid Dahlander kunskapscentrum.

• Om du själv råkar ut för en kränkning från en annan elev så tar du kontakt med lärare, elevhälsan, trygghetsteamet rektor eller annan personal. De har ansvar att hjälpa dig vidare.
• Om du ser att en annan elev blir kränkt av elev på skolan så tar du kontakt med lärare, elevhälsan, trygghetsteamet rektor eller annan personal på skolan. De har ansvar att hjälpa dig vidare.
• Om du blir kränkt av personal på skolan så tar du kontakt med trygghetsteamet eller rektor. Rektor har ansvar att hjälpa dig.
• Om du blir kränkt av rektor på skolan så tar du kontakt med trygghetsteamet, annan personal eller sektorchefen på Barn- och utbildningssektorn som har ansvar att hjälpa dig.
• Om du har svårt att förstå likabehandlingsplanen så har du rätt att få hjälp att förstå den. Det kan exempelvis vara med hjälp av tolk.

Du kan alltid ta kontakt via din vårdnadshavare. Detta gäller oavsett om kränkningen skett direkt eller genom meddelande på mobiltelefon, chatt eller liknande.

Vuxen på skolan som märker att en annan vuxen på skolan kränker eller diskriminerar en elev ingriper direkt för att stoppa kränkningen eller diskrimineringen. Rektor informeras alltid om det inträffade.

Rektor informeras också vid misstanke om att personal kränker elev. Rektor inleder därefter en utredning kring händelsen.

Om vårdnadshavare upplever att personal kränker en elev uppmanas vårdnadshavaren att kontakta rektor. Rektor inleder då en utredning av det inträffade.

Vid grova fall av kränkning eller diskriminering kan anmälan till socialtjänsten eller polisen bli aktuell.

Eleverna är delaktiga i upprättandet och uppföljningen av planen mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. De ges möjlighet att framföra sina upplevelser av trygghet och kränkande behandling i skolan. Elevinflytandet sker främst genom klassråd och elevråd.

Vårdnadshavare/gode män uppmanas att läsa planen på hemsidan där den ligger tillgänglig för alla. Vårdnadshavare/gode män uppmanas att komma med frågor, synpunkter och idéer.

Personalen ska ges möjlighet att komma med synpunkter och förslag gällande skolans arbete för att främja likabehandling och förebygga samt åtgärda diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Detta sker på APT, arbetslagsmöten utifrån uppdrag från skolledning och trygghetsteamet.

Mentor informerar eleverna vid varje terminsstart om skolans plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Eleverna ska vara väl förtrogna med hur de kan få stöd och hjälp om de själva blivit utsatta eller har misstankar om att någon annan elev blir utsatt för kränkning.

Trygghetsteamet arbetar tillsammans med arbetslagen med att planera och genomföra aktiviteter för att främja likabehandling och förebygga samt åtgärda diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Trygghetsteamet kallar representanter för personal och elever inför årlig revidering av planen.

I varje elevgrupp förs en pågående diskussion om dessa frågor under året, detta sker på klassråd och elevråd.

Dessa ligger sedan till grund för fortsatt arbete på skolan för att förbättra det förebyggande arbetet mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Åtgärderna följs upp av trygghetsteamet.

Förebyggande åtgärder ses i första hand som information om, och elevdelaktighet kring, trivselreglerna, likabehandlingsplanen samt diskrimineringsgrunderna. Därtill vet vi att aktiviteter som syftar till att eleverna lär känna varandra över kurs- och skolformsgränserna främjar trygghet och trivsel.

Kommunen har idag ett självinstruerande system Draftit, för att hantera kränkningsärenden. Oavsett vem som kränks eller trakasseras, grad av kränkning eller trakasseri eller om incidenten är utredd på plats eller inte skall händelsen anmälas i Draftit. Därefter startar en process i  Draftit som gör att ärendet har en given gång och att sektorchef och Barn- och Utbildningsnämnden hålls löpande informerad, allt enligt 6 kap Skollagen.

Utredning skall ske skyndsamt. Utredningen skall fokusera på händelsen och de förhållanden som lett fram till den uppkomna situationen. Den skall omfatta både den som blivit utsatt och den/de som utövat kränkningen. Utredningen skall om möjligt ge förslag på åtgärder för att förhindra fortsättning.

• Rektor och trygghetsteam informeras.
• Rektor inleder utredning och utser utredare från trygghetsteamet.

Faktainsamling/utredning innehåller:

• Samtal med vårdnadshavare.
• Samtal med den utsatta.
• Samtal med den som mobbat eller kränkt.
• Samtal med övriga som kan bidra till utredningen.

Senast ca två veckor efter samtalen med den utsatte och den utpekade genomförs ett uppföljningsmöte med den utsatt i syfte att kartlägga om problemen kvarstår och om vidtagna åtgärder har fyllt sitt syfte. Om åtgärderna har uppfyllt sitt syfte, avslutas utredningen.

Överväg vid alla samtal om annan stödperson ska delta i samtalet t.ex. personal från Elevhälsan. Minderåriga kan ha vårdnadshavare med vid samtalet. Gäller anmälan en personal ska personen erbjudas att ta med fackligt ombud vid samtalet.

Alla samtal ska dokumenteras. Dokumentationen sker i en framtagen mall som sedan laddas upp idet digitala systemet Draft It. När dokumentation lämnas i Drafit blir det även anmält till huvudman som har ansvar för att säkerställa att skolan lever upp till aktuella lagkrav.